Energilagring är processen att ackumulera energi från en källa för att använda den vid senare tillfälle. Det är en viktig komponent för att hantera variationer i tillgängligheten av förnybara energikällor och för att stabilisera elförsörjningen. Det finns olika sätt att lagra energi, och här är några av de vanligaste metoderna:
-
Batterier:
- Kemiska batterier: De vanligaste typerna är litiumjonbatterier, nickel-metallhydridbatterier och bly-syra-batterier. Dessa omvandlar kemisk energi till elektrisk energi när de laddas och vice versa när de töms.
-
Elektrostatiska lagringsenheter:
- Kondensatorer: Dessa enheter lagrar elektrisk energi i ett elektriskt fält. Kondensatorer kan laddas och tömmas snabbt, vilket gör dem användbara för snabba energiförändringar.
-
Mekanisk energilagring:
- Pumpackumulering: Överskottsel används för att pumpa vatten från en lägre nivå till en högre nivå. När el behövs, släpps vattnet ner genom en turbin för att generera elektricitet.
- Flyhjul: En roterande massa lagrar kinetisk energi. Vid behov kan energin överföras till ett generator för att producera elektricitet.
-
Termisk energilagring:
- Värmelagring: Överskottsvärme lagras och används senare för att producera ånga, driva en turbin och generera elektricitet.
-
Kemisk energilagring:
- Väteproduktion: Elektricitet används för att elektrolysera vatten och producera väte, som kan lagras och användas senare för att producera elektricitet genom en bränslecell.
-
Superkondensatorer:
- En typ av elektrokemisk enhet som kombinerar egenskaperna hos batterier och kondensatorer. De kan laddas och tömmas snabbt och har hög effekttäthet, men de har vanligtvis lägre energitäthet än batterier.
Energilagring möjliggör effektiv användning av förnybara energikällor, eftersom det tillåter ackumulering av överskottsel när efterfrågan är låg och frisläppande av lagrad energi när efterfrågan är hög. Det bidrar också till att balansera elnätet och öka pålitligheten i energileveransen.
